Fysisk Graffiti

Lennart Hyland brukade kalla mej Roger, eller ”Råååger” snarare. Sen läste han tipsraden för mej, med rätt pauseringar och rätt tempo. En mästare på allt… En bättre sportreferent har Sverige aldrig haft, varken förr eller senare. Där var ett gäng som brukade nämnas som Hylands ”grabbar”, men vi är alla i branschen på ett eller annat sätt ätteläggar till den hårdjobbande allkonstnären från Tranås.

Den vanligaste frågan jag får som kommentator är, ”hur kan ni komma ihåg alla namn?” Jerring körde sitt ”Japaner japaner”, och ”OjOJ” Göransson (Rio-VM 1950) ”Åttan till nian, nian till sjuan -och måål…igen, 7-1 ojojojoj”. Från Lennart Hyland fick jag kortleksknepet. Ett memoryspel som är helt nödvändigt om man vill kommentera ishockey på riktigt. På Hylands tid var förvisso lagen mindre till antal spelare och numren lägre, men inget hindrar en nutida kommentator att numrera en egen. Själv har jag många gånger haft hjälp av en vanlig Öbergs. Du vänder upp kort efter kort som i en patiens, och utan att tänka ska du koppla siffran (knekt är 11 tex) till ett spelarnamn. När du fixar hela kortleken på sekunden, och utan betänketid, har du goda möjligheter att fixa ett rappt referat med tajming. Det viktigaste momentet i livekommentering. Arne Hegerfors var en mästare i grenen, Lasse Granqvist är det alltjämt. Däremot har framförallt CMore en del referenter som hela tiden höjer rösten och informerar oss i efterhand. Vecka ut och vecka in, t o m i fotbollsreferat. Kommer undan med det, och får ständigt nya uppdrag. Väldigt få TV-recensenter har en susning om hantverket. Hyland hade ylat ”Rååååger”!

En annan viktig ingrediens är rösten. Hylands mjuka baryton var en lisa för själen. Alldeles för lite uppmärksamhet ägnas åt refererandets viktigaste instrument. Förr fick dom flesta som talade i radio genomgå det sacrosancta ”hallåprovet”. Andningsteknik, magstöd, betoning, frasering och artikulation var ledord. Taskig röst, dålig förståelighet inget radiojobb. Ganska självklart när man tänker på det. Jag hade varit en vecka som praktikant på Radiosportens redaktion när Tommy Engstrand skickade mej till talpedagogen. Är oerhört tacksam för det, jag lät som en buspojke i en Pilsnerfilm från 40-talet…Jag är också tacksam för Lennarts råd (för snabb perception och formuleringskonst) att använda det ändlösa resandet till träning. ”Referera vad du ser från tågfönstret, livfullt och med varierat språk”. Hände att man fick underliga blickar i kupèn.

Man tar dom på position. Tendensen i dagens kommenterande är att referenterna placeras längre och längre från planen. Chansen att ens med örnblick urskilja tröjnummer är liten, att ge stämningsbilder av linimentdoft, dobbklapper, tränardirektiv och doften av fuktigt gräs är obefintlig. Det är en oerhört trist utveckling, och jag är förundrad över att TV-bolagen som finansierar hela cirkusen låtit det ske. Den skrivande pressen (betalar inte en spänn) sitter alltid närmare planen på bättre platser. och dom kan ju alltid kolla upp detaljer i efterhand (utom dom som kör live på nätet förstås). Det gör att man helt enkelt får sätta upp lagen grafiskt som dom spelar på planen. Man får då utgå från att mannen i högerkorridoren är ytterbacken Dani Alvés eller att det är Casemiro som stoppar motståndarnas offensiva framstöt på mittfältet. Ty det är en kommentators främsta och viktigaste uppgift, att berätta vem som gör vad. Vissa i vår Herres kommentatorshage har tappat det helt och sitter och intervjuar bisittaren i 90 minuter(!). I bandy-VM nyligen fick man bara undantagsvis veta vem som hade bollen, och i så fall enbart svenska spelare. Hade en kollega en gång som bara droppade namn på storlagens spelare (sket fullständigt i ukrainare, greker, juggar och polacker) och kom undan med det. I årets skidskytte-VM var det tvärtom. Bara namn. Fullständiga, med förnamn, mellannamn och efternamn. Helst franska och tyska. Gärna upprepade fyra fem gånger i rad. Som en livboj att desperat hålla i. Till bilden tillfördes ingenting. Ferry hade svårt att hålla färgen, men bet ihop. Bäst är nog ändå min gamle radiosport-kollega Mats Strandberg som alltid körde Glenn Johansson, Thom Eklund eller Anders Eldebrink vid pucken när SSK spelade i Sportextra. ”Men dom är ju inte ens på isen?” Det tog Strandberg lugnt på ”Vafan, det är ju radio. Ingen kan ju veta”. Skulle inte fungera idag när ALLT Tv-sänds. ”Strogge” brukade även ta det förtryckta programbladet och sätta sej i holken på Hovet och bara köra, oftast efter samma princip som i Scaniarinken. Helt utan förberedelser. Minsta möjliga ansträngning. Lasse Kinch å sin sida bar omkring på en tjock pärm med egen statistik, och satt i timmavis med eget protokoll och förberedelser. Detta var en av anledningarna till att Engstrand och Strandberg var som hund och katt, och att Strogge inte fick kommentera hockey-VM. Det här tar dock inte bort glansen kring Mats Strandbergs episka tennis-, pingis- och boxningsreferat. Fullständigt unika. Minns fortfarande Stellan Bengtssons singelguld i Nagoya, lagsegern mot Kina i VM och svensk storhetstid i tennis, allt skildrat av denne högst originelle man med hårtestarna på ända.

Jag använder fortfarande Lasse Kinchs mall för hockey- och fotbollsprotokoll. För handbollen har jag konstruerat ett eget. Numera har man på handbollsmästerskap tillgång till datoriserad statistikinformation. Men jag är snabbare, och TV är tajming.

Det tog 60 år innan kvinnor fick referera dom stora bollidrotterna i svensk TV. Ett bedrövligt konstaterande i världens mest jämställda land. Redan vid handbolls-VM på Island 1995 kommenterades matcherna för Egyptisk TV av en kvinnlig kommentator. Träffade henne sen många gånger vid ett flertal mästerskap. Min personliga favvo är annars Maria Strandlund, som kommenterar tennis på Eurosport. En förmiddag med henne, Australian Open och en kopp rykande kaffe är en fin start på dagen. Kunnig, bra röst, engagerad och med värme till spelarna som känns. Många andra har en hel del att jobba på, inte minst när det gäller röstläget, magstödet och pauseringen. Våga! Vet att Claes Åkesson (Runheim) skrev en krönika i ämnet i Metro, och drevs ur stan hängande på en stång i tjära och fjäder. Tiden var inte mogen… Det tog 60 år för tjejerna att få chansen att kommentera, och tro mej, det kommer att ta minst 20 år till innan någon vågar skriva Tv-kritik jämställt. Mycket beror förstås på ägghuvudena som hatar på sociala medier. Vi får alla i branschen ta vår släng av sleven, men kvinnorna är särskilt utsatta. Det betyder dock inte att man ska dela ut priser ”för att det är synd om”. Bara kontraproduktivt. Dom som vågar och vill måste få chansen till lika direkt och omedelbart mentorskap som jag själv fick på 80-talet på Radiosporten. Talpedagogen inom en vecka…och en sak ska du ha klart för dej ”här ska inte stås några jäkla skåp på denna redaktionen”. Där rök en kär gammal klyscha för alltid. Men jag kan fortfarande med pinsam rodnad konstatera att jag lät ”duggregnet ösa ner” i ett radioreferat och att jag i ett annat såg till att ”Ola Andersson blev omskuren (menade kringskuren) på mittfältet”…

Aldrig har så mycket sport direktrefererats i svensk TV, och aldrig har behovet av kritik, feedback, utbildning och mentorskap varit så stort

Till sist:

Jag har utbildat kommentatorer vid ett par tillfällen i Norge. Dels för norska TV2 och dels för norska fotbollförbundet och deras PPV-sändningar. Detta (tror jag) via mina matcher i SerieA, tidiga Premier League och La Liga. Låter det illa i norsk Tv kan det delvis vara mitt fel. Aldrig fått frågan om föreläsningar här i ankdammen på hemmaplan. Kommenterat sport i radio och Tv i 37 år nu

*************************************************

Avskyr när svenska atleter veckan efter ett VM ”tar revansch” och vinner efter att ha floppat #skidvm

**************************************************

Både DIF och Hammarby ur Svenska Cupen efter direkt svaga insatser. Hur är egentligen statusen på lagen på Tele2?

***************************************************

Hybridgräs på Stockholmsarenan? Nästan för bra för att vara sant. Men Bajen lär jobba för en utredning #badrumsmatta

****************************************************

Hockeyns märkliga kvalsystem är igång och snart slutspelet. Drama, äntligen! Efter femtielva sega omgångar

****************************************************

Tror Sundhages landslag kommer få ett tufft EM. Kvalet är lalleri, nu blir det på riktigt

*****************************************************

Bara FC Barcelona klarar att göra det FC Barcelona gjorde i CL. Men Emery borde få sparken och Suarez avstängning

*****************************************************

Vare sej ni gillar det eller inte, får abborrarna vänta. Tänker köra på ett tag till, för att jag till slut insett hur himla kul det är, och för att mina jobbarkompisar och allt runt idrotten ger så mycket tillbaka

*****************************************************

Allsvensk premiär den 2 april!

Bubblare: Våren